Svensk arbetsfred hotas inte av rätten till sympatistrejker

Jan Zetterqvist lördag 2 mars 2024

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter (DN DEBATT 15/2).

IF Metalls strejk mot Tesla har nu pågått i tre månader och är därmed den längsta strejken i Sverige på 80 år. Hittills är tio svenska och tre nordiska fackförbund involverade. Allt detta gör strejken exceptionell, eftersom svenska strejker inte bara är ytterst sällsynta, utan dessutom oftast korta och begränsade i omfattning.

Konflikten är även internationellt unik. Det är första gången Tesla utsatts för en strejk av sina nästan 130 000 anställda runt om i världen, trots rapporter om orimlig arbetsbelastning och sjukfrånvaro, hög skadefrekvens och oskäliga anställningsavtal. Att den fackliga motoffensiven sker i Sverige är inte förvånande, eftersom vi har en långtgående konflikträtt. Dock inte oinskränkt.

För det första krävs att primärkonflikten är lovlig, bland annat får arbets­givaren inte redan ha ett kollektiv­avtal. Stridsåtgärderna måste varslas stadgeenligt och med sju arbetsdagars förvarning. Medlingsinstitutet har dessutom möjlighet att tvångsmedla och att pausa konflikter i upp till 14 dagar.

Trots detta, och trots att strejker är både sällsynta och begränsade i Sverige, höjs nu röster om att rätten till sympatiåtgärder måste inskränkas eller rent av avskaffas. I debatten har det förekommit hänvisningar till de nordiska länderna och Tyskland, som på olika sätt begränsar rätten till sympatiåtgärder.

Men de som torgför denna upp­fattning preciserar aldrig hur konflikt­reglerna i dessa länder faktiskt ser ut. I en ny rapport har därför tankesmedjan Arena Idé låtit Erik Grahn, doktorand i arbetsrätt vid Uppsala universitet och tidigare jurist vid LO-TCO Rättsskydd, granska detta. Rapporten går igenom regelverket kring sympati­åtgärder i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland.

Till att börja med kan vi konstatera att fackförbund i Norge, Danmark och Finland sedan årsskiftet blockerar lastning och lossning av Teslas bilar i sina länders hamnar, precis som fackförbundet Transport gör i Sverige. Denna sympatiåtgärd är alltså tillåten i hela Norden. Vi tror att den också skulle vara tillåten i Tyskland. En representant för det tyska fackförbundet IG Metall gör dock en annan bedömning i en intervju med DN.

I rapporten visar vi att sympati­åtgärder är grundlagsskyddade i fyra av de fem undersökta länderna. I Sverige, Danmark och Norge kan myndigheter beordra tvångsmedling. Myndigheter i Sverige, Danmark, Norge och Finland får också skjuta upp strids­åtgärder i 10 till 28 dagar. I Sverige, Norge och Finland behöver varsel lämnas 7 till 14 dagar i förväg.

Fyra av fem länder har någon form av proportionalitetsregel. Dock är regelverken generellt mycket tillåtande när det gäller sympatiåtgärder i syfte att få till stånd bättre kollektivavtal (som i svenska avtalsrörelser), eller där syftet är att teckna kollektivavtal med en arbetsgivare (som i Teslakonflikten).

Utöver ländernas regelverk har vi tittat närmare på tre konkreta sympatiåtgärder:

• Sekos blockad mot Postnord, som innebär att post till Tesla inte delas ut.
• IF Metalls blockad mot Hydro Extrusions i Vetlanda, som innebär att tillverkningen av en aluminium­komponent till Teslas fabrik i Tyskland stoppas.
• IF Metalls blockad mot all hantering av Teslabilar på Norrköpings bilskade­center.

Vi bedömer att sympatiåtgärder av typ ett och två med stor sannolikhet skulle vara tillåtna i alla de fem undersökta länderna. Den tredje typen är mer svårbedömd, beroende på hur stora återverkningarna blir för den berörda tredje parten (i det här fallet en verkstad) och vilka möjligheter den tredje parten har att påverka Tesla.

Vår analys av både regelverken och de konkreta åtgärderna visar alltså att sympatiåtgärder är fullt möjliga i såväl Norden som Tyskland. Men också att det finns stora variationer vad gäller regleringen, som begränsar fackens styrka på olika sätt.

Och dessa variationer talar till Sveriges fördel. Sedan 2010 har Finland, Norge och Danmark i genomsnitt nästan 15 gånger fler strejkdagar än Sve­rige. Även inom EU utmärker sig svensk arbetsmarknad som en av de i särklass fredligaste. Det ekonomiska värdet av detta, för såväl vår hemmamarknad som vår internationella konkurrenskraft, ska inte underskattas.

Det verkar med andra ord som om den svenska modellen har uppnått en bra balans. Det är långt ifrån säkert att försvagad – eller förändrad – konflikt­rätt leder till färre eller mer begränsade strejker. Snarare tvärtom.

En mer reglerad konflikträtt skulle med stor sannolikhet innebära att fackförbund oftare skulle behöva ta till stridsåtgärder för att få igenom åtminstone en del av medlemmarnas krav. Nu räcker det med hotet om strejk. En proportionalitetsregel skulle paradoxalt nog kunna bli ett ­incitament för fackförbund att testa var den ”proportionerliga” gränsen ligger och sedan trappa upp konflikter till denna gräns.

Svagare fack och därmed större svårigheter att teckna kollektivavtal skulle kunna leda till sämre villkor för hundratusentals löntagare, ökad arbetslivskriminalitet och osund konkurrens i redan utsatta branscher med låg kollektivavtalstäckning.

I förlängningen ökar också risken för inblandning från EU, eftersom minimilönedirektivet tvingar medlemsländer att bland annat införa minimilön om färre än 80 procent av löntagarna omfattas av kollektivavtal (i Sverige är andelen i dag drygt 85 procent).

Teslakonflikten må väcka starka känslor, men den är trots allt exceptionell och förhållandevis begränsad till sin omfattning. Det vore förhastat och vårdslöst att ta den till intäkt för att riva upp den svenska arbetsmarknadsmodellen.

German Bender
Utredningschef på den fackföreningsnära tankesmedjan Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan

Senast uppdaterad: lördag 2 mars 2024